Sjuksköterskestudent

Minns ni omtentan i anatomi som jag skrev för ett par veckor sedan? Resultat: godkänd. Åh, vad lycklig jag är! Vet däremot inte hur nära jag var vg-gränsen (eller ig-gränsen...).

Jag mår väldigt bra just nu. Det handlar inte bara om glada tentaresultat, utan att jag har en jämn balans mellan skola, jobb och privatliv. Kursen vi går just nu har en alldeles lagom studietakt. Inte för mycket, inte för lite. Salstenta slipper vi både i denna och nästa kurs (som är praktik), vilket betyder att det dröjer ända tills december innan den (eventuellt) dyker upp. Jag är inte emot salstentor, men det är en skön befrielse att slippa sitta timme efter timme med att tragla teorier och kemiska reaktioner i kroppen.
Framöver är det den fruktade samtalsträningen som står på tur. Denna genomförs två och två, och går ut på att spela in ett vardagligt samtal på max fem minuter. Nästa vecka ska samtalet spelas upp i grupp tillsammans med en samtalsledare, och tillsammans ska vi analysera samtalet. Syftet är att vi ska lära oss att kommunicera. Vad jag menar med "fruktad" är att det dels är ganska jobbigt att höra sin egen röst, dels att samtalet blir väldigt krystat när man vet att man måste prata och att någon kommer att lyssna på det i efterhand.

Efter detta följer en grupptenta om vårdprocessen som förbereds individuellt, och sedan genomförs i grupp under en halv dag i skolan. Sist - men inte minst! - en individuell hemtenta i omvårdnadsbegrepp som ska in om ca tre veckor. Allt detta (+ ett seminarium) är antalet examinationer under denna kurs som är ca sex veckor lång. Utöver detta har vi även pbl ungefär en gång per vecka samt en del föreläsningar. Låter det mycket? För mig är detta helt perfekt, och ingenting jämfört med sista kursen innan sommarlovet.

Idag var vi en mindre grupp som spenderade eftermiddagen på kliniskt träningscentrum på sjukhuset för att träna ergonomi, en fortsättning från måndagens träning. Sitta på sängkanten, resa sig ur säng, förflyttning till rullstol, flytta högre upp i säng är exempel på övningar vi fick göra. Jag gick en liknande kurs via jobbet för ett år sedan, och ska erkänna att jag var lite slappt inställd till ännu en. Det kändes helt enkelt onödigt.

Dumma mig.

Att fräscha upp minnet är aldrig fel, en repetition minst en gång per år är nödvändigt har jag märkt. Och givetvis fick jag lära mig förflyttningar som jag inte visste om. Så, ingen kunskap är onödig kunskap!