ANE
Igår var jag hela dagen på operation. Fick gå med en anestesi-sjuksköterska, och följa hans arbete under en höftplastik och en knäplastik. Ane-syrran övervakar patienten och sitter vid dennes huvuvända, men oftast mår patienten bra och därför händer där inget speciellt. Koll på övervakningsapparaterna då och då, lite mer lugnande om patienten behöver det, dokumentera i journal... Mina förväntningar inför anestesi-specialiteten grusades något när jag fick se att det egentligen inte händer så mycket under operation, om man inte är kirurg. Ett väldigt lugnt arbete, tigern i mig söker definitivt mer fart. Däremot var det grymt intressant att se hur plastikerna går till! Eftersom det finns en zon runt operationsbordet där enbart kirurgerna får stå, fick jag sitta utanför denna ett par meter bort. Såg ändå det mesta de gjorde, och lyckades hålla mig från att både kallsvettas och bli yrslig. Tänkte väl inte dra några detaljer här, men det blev en del borrningar, sågningar och hammarslag. Dagens självfötroende-boost: satte en tjock pvk på patient i förberedelserummet, och det gick! Utan punkterade kärl eller dålig retur, glad!
